Experimentellt kulturarv -

kulturarvsforskning och konst i jämlika möten

Aurea Romero dansar i installationen LIV no 8 av konstnär Anne Hamrin Simonsson

Experimentellt kulturarv – vad är det?

Av Bodil Petersson, fil dr, docent vid Institutionen för Kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet i Kalmar den 19 april 2015

 

E-post: bodil.petersson@lnu.se

Kolla hemsidan www. experimentelltkulturarv.se

-  - - - -

Inledning inför seminariet och workshopen den 23-24 april 2014 på Öland

Experimentellt kulturarv beskriver det forskningsfält vi tillsammans just nu utvecklar i nära samverkan mellan forskare och konstnärer. Inriktningen "experimentellt kulturarv" handlar om att uttolka dåtiden och dess roll i vår egen samtid, dvs. den roll dåtiden spelar för oss här och nu. Spåren av det förflutna omvandlas av oss och därmed får de ett kombinerat nytt och gammalt innehåll och uttryck. Utgångspunkten för experimentellt kulturarv är nuet och hur den tidsanda som omger oss påverkar vår relation till dåtiden.  Detta leder till att kulturarv, istället för att vara något statiskt och en gång för alla givet, blir dynamiskt och föränderligt, något vi kan ta ställning till på nya sätt och hela tiden.

 

Kulturarvens olikartade karaktär

Kulturarv kan vara av olika slag och därmed locka till en rad länkningar mellan nu och då:

 

  • Objekt och platser (t.ex. skeppssättningar, byggnader, rösen, borgar, kyrkor, väderkvarnar)
  • Händelser och handlingar (t.ex. slaget vid Visby ringmur 1361, marknader, krig, kröningar, sjöslag)
  • Traditioner (hantverk, återkommande ceremonier)
  • Teman (vatten, jord, eld, luft, vind, sol)
  • Immateriella kulturarv (traditioner, musik, sånger, danser, ljud)

 

Det finns fler slag av kulturarv, och de nämnda överlappar också varandra, men de fångar upp på vilket sätt intresset har väckts inom den grupp av forskare och konstnärer som hittills har träffats och fört samtal under den gångna vintern och tidiga våren och diskuterat tänkbara teman för att arbeta vidare med experimentellt kulturarv.

 

Experimentellt kulturarv: ett möte mellan vetenskap och konst

Experimentellt kulturarv är ett medvetet möte som syftar till att kombinera det bästa av två världar, den analytiskt vetenskapliga och den sinnligt emotionella konstnärliga, där inspiration hämtas av båda sidor från varandras perspektiv och synsätt. Tanken är att gränsöverskridandet i sig får oss att tänka i nya banor och se kulturarv på nya sätt, alldeles oavsett om vi utövar konst eller forskar – eller gör både – och. Experimentellt kulturarv är en praktik som gör det möjligt att utifrån medvetet skapade möten av detta slag finna fram till olika uttolkningar av samband mellan nu och då. Dessutom kombineras olika delar av mänsklig kunskap och upplevelse till en helhet, så att vi inte på grund av artificiella gränser behöver dela upp tillvaron i exempelvis vetenskapliga eller konstnärliga delar som aldrig möts på grund av olikhet.

 

 

 

Arkeologi som kulturarv

Min egen utgångspunkt har jag i ämnet arkeologi, som ofta utgör en viktig beståndsdel i det som kallas kulturarv, eftersom många platser och miljöer av arkeologisk karaktär ofta betecknas som just "kulturarv". Arkeologin kan i en vetenskaplig och analytisk mening "se" det osynliga, och även ge besked om vissa egenskaper hos t.ex. en plats som inte går att se med blotta ögat vid ett besök. Konstnärlig utövning kan å sin sida i emotionell och sinnlig mening uttolka och beskriva kulturarvs och platsers karaktär och/eller upplevelser av en plats eller ett fenomen idag. Genom "experimentellt kulturarv " blir dessa båda sätt att förhålla sig, analysen och det öppna sinnet, viktiga beståndsdelar i en helhet som relaterar till platser, händelser, handlingar, traditioner och teman med koppling till kulturarv.

 

Experimentet som utgångspunkt

Inom arkeologin som genre är ofta det naturvetenskapliga experimentet i centrum, där forskaren utgår ifrån möjligheten att upprepa experimentet för att urskilja dess giltighet. Men i detta sammanhang används istället ordet experiment i dess konstnärliga mening, där experimentet handlar om ett förhållningssätt frigjort från den struktur som präglar det vetenskapliga experimentet.

 

Anakronismen som metod

En viktig inspirationskälla till experimentellt kulturarv har varit de sällskap som kallar sig "kreativa anakronister" och som i olika sammanhang på ett lekfullt och engagerat sätt levandegör det förgångna eller andra föreställda tider framtagna ur mytiska världar. De som kallar sig kreativa anakronister är väl medvetna om att anakronismen i sig är ett redskap som transporterar os nutidsmänniskor rakt in i föreställningens och fantasins världar. Det är detta redskap, anakronismen, kan fungera som en viktig nyckel vad gäller experimentellt kulturarv. Genom kreativ bearbetning och ett medvetet anakronistiskt tankesätt, blir vi inte historiens fångar utan kan fritt förhålla oss till historien med tydlig utgångspunkt i vår egen tid.

 

Experimentella förebilder

Inom arkeologin har genom de senaste decennierna funnits ett antal forskare som har visat stort intresse för kombinationen konstnärlig utövning och arkeologi. Ett par av dessa arkeologer Colin Renfrew, idag knuten till Cambridge University i Storbritannien, och Michael Shanks, verksam vid Stanford University i USA. De har genom många år publicerat texter som beskriver hur de har tänkt och förhållit sig till arkeologi genom inspiration från konstnärliga projekt och gestaltningar på just det förutsättningslösa sätt som är planen för våra kommande projekt inom "experimentellt kulturarv".

 

Mer om planerna för framtiden och olika projekt kommer att presenteras i samband med seminariet och workshopen nu på torsdag på Ölands folkhögskola. Vi ses då!

 - - -

 

 -   Program för seminarium och workshop
torsdag 23–fredag 24 april 2015,
Ölands Folkhögskola
Experimentellt kulturarv –
kulturarvsforskning och konstnärlig utövning i samverkan
Arrangörer: forskare vid Fakulteten för
Konst och Humaniora, Linnéuniversitetet,
tillsammans med Kulturell tankesmedja/
Kulturföreningen Karneval Öland
Torsdagen den 23 april
Förmiddagens program kl 9–12 är öppet
för alla intresserade
9.00–12.00 Presentationer på temat
"Experimentellt kulturarv"
9.00–9.30 Bodil Petersson, Institutionen
för Kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet,
introducerar Experimentellt kulturarv –
vad kan det vara?
9.30–10.00 Walle Dickson och Helle
Kvamme, kulturell tankesmedja.
Kulturell tankesmedja och konstens
möjligheter att bidra till ett experimentellt
kulturarv
10.00–10.30 Kaffe
10.30–11.00 Roland Hallgren,
Institutionen för Kulturvetenskaper,
Linnéuniversitetet, berättar om
erfarenheter av sin egen forskning om
källor, ritualer och platser av betydelse.
11.00–11.15 Skisskvart. Fria associationer
för var och en.
11.15–11.45 Frances Gill, Institutionen för
Kulturvetenskaper, Linnéuniversitetet,
berättar om egna erfarenheter och tankar
kring experimentellt kulturarv.
11.45–12.00 Frågor och samtal kring
experimentellt kulturarv utifrån
förmiddagens erfarenheter.


12.00–13.00 Lunch
13.00–15.00 Kulturell tankesmedja har
sedan hösten 2014 arbetat med två
huvudteman: Kulturlandskap – vatten och
kulturstrategi Öland. Ett antal korta
skissarbeten har lett till ett flertal konkreta
konstidéer. Presentationer av projekten, 5–
10 minuter vardera, på olika teman som
utkristalliserats i förarbetet
(vatten/källor/ritualer,
fornborgar/försoning, platser och
kontemplation). Projekten presenteras även
på skärmar som kan beses under
seminariedagarna. Anteckningslappar finns
till hands så att alla deltagare kan
kommentera och förmedla sina tips, idéer
och associationer till de olika projekten.
15.00–15.30 Kaffe
15.30–17.30 Diskussioner/workshops i
mindre grupper. Vad kan experimentellt
kulturarv vara och hur kan det utövas i
relation till de presenterade projekten?
17.30–18.00 Återsamling, diskussion och
avrundning för dagen
Fredagen den 24 april
8.45 Samling vid Ölands Folkhögskolas
parkeringsplats.
9.00–13.00 Bussutflykt på Öland till ett par
utvalda platser: Sandby borg och Dröstorps
alvar söder om Gårdby.
Ludvig Papmehl Dufay, arkeolog från
Kalmar läns museum, berättar om Sandby
borg och vad arkeologerna har hittat på
platsen under de senaste årens
undersökningar.
På Dröstorps alvar introduceras vi för ett
projekt i vardande av Helle Kvamme från
Kulturell tankesmedja som berättar om
arbetet med platsen.
13.00–14.00 Lunch på Ölands
folkhögskola
14.00–16.00 Workshop med praktiska
övningar relaterade till de båda platserna
vi besökte under förmiddagen.
15.00 Kaffe serveras medan workshopen
pågår
16.00–16.30 Avslutande diskussion och
avrundning.
Praktiska ting
Bindande anmälan görs till Bodil Petersson
via mail: bodil.petersson@lnu.se senast
den 7 april, så att vi kan planera
deltagandet. Deltagande är gratis. Lunch
och kaffe serveras. Observera att antalet
platser för hela arrangemanget är begränsat
till 40. Däremot är deltagande i
förmiddagens seminarium onsdagen den
23 april kl. 9–12 öppet för alla.
Om någon önskar stanna över natten på
Öland från den 23 till den 24 april finns det
ett vandrarhem tvärs över gatan vid Ölands
Folkhögskola som heter Vandrarhemmet
Ölands Skogsby:
www.vandrarhskogsby.se
Vi ses på Öland!
Bodil, Walle och Helle
----------------------------------------------------
Fakulteten för Konst och Humaniora vid
Linnéuniversitetet är finansiär av
evenemanget.
Kulturell Tankesmedja stöds av
Mörbylånga och Borgholms kommuner,
Regionförnundet i Kalmar län samt
Linnéuniversitetet.