Tema Kulturlandskap - vatten

 

Kulturlandskap . vatten

Några skissade projektidéer:

Surbrunn - Vibrunn av Ylva Magnusson

Min ursprungsidé var surbrunn. Vad döljer sig i en surbrunn? Vad kan ploppa upp till ytan?
Efter besök i Kusekärr surbrunn förändrades projektet. Är nu förlagt till Smedjeplan i Segerstad. Vibrunn som Carl von Linné besökte på sin Ölänska källresa. Den ligger i min hemsocken och det kändes mer inspirerande. En historisk skröna växte fram runt brunnen.

 

 

LIV av Anne H Simonsson

     

 

Liv i stora bokstäver i landskapet, såväl utgrävda som beväxta kullar. Kan också kompletteras med vatten.

Kultur, jord, vatten som det mest grundläggande för liv och skapande av liv.

 

Från källa till källa

Anita Andersson och Lotta Karlsson

Möten - från källa till källa
Källorna är intressanta utifrån ett ”hållbart samhälle”-perspektiv. Vi är ju beroende av vatten, rent vatten för vår överlevnad. I människans historia var det vid stora floder som samhällen bildades och utvecklades. I dag har vi i västvärlden rent vatten rakt in i våra hem både till vattenkran och toalett. Det är inte så länge sedan som människor behövde gå sträckor för att hämta vatten ur gemensamma brunnar. Sommarstugebyn där min familj hade sommarstuga när jag var barn hade en gemensam vattenkran. Jag, Anita, minns att jag tyckte det var roligt att följa med och hämta vatten. Alltid var det några andra där också som min far växlade några ord med. Det finns länder där det är ont om vatten, rent vatten. Där människor får gå långa sträckor för att hämta ur brunnar eller bistånd med ditforslat vatten.
Johanna Vöks, Linnéuniversitetets magisteruppsats (2010) ”Källor på södra Öland: en studie av utbredningsmönster och vattenkvalitet” visar att många källor är otjänliga. Detta bland annat på grund av att marken brukas och att boskap hålls i markerna runt källorna. Jag kan tycka att det nästan är ett hån, en kränknig mot människor som lever under omständigheter utan vatten, rent vatten att vi förstår våra rena vattenkällor.
Källa kan förutom vatten även ge andra associationer. Källor som kunskapens källor. Den kyrkliga tidningen som kommer i brevlådan ibland heter ”Källan”. Källan i sig själv sitt innersta. Masaro Emuto skriver i sin bok ”Vattnets dolda budskap”. När du uttrycker din tacksamhet till vattnet förbättras dess kvalitet. När du smädar eller ignorerar det försämras dess kvalitet. ”Med hjälp av en höghastighetskamera har dr Masaru Emoto upptäckt att vatten bildar iskristaller på olika sätt beroende på vilka specifika, koncentrerade tankar som riktats mot det. Han upptäckte att vatten från rena källor och vatten som exponerats för kärleksfulla ord bildar vackra, komplexa och färgrika iskristaller. Förorenat vatten och vatten som exponerats för negativa tankar bildar ofullständiga och asymmetriska kristaller med dämpade färger. Slutsatserna av denna forskning skapar en ny medvetenhet om hur vi kan påverka vår planet och vår egen hälsa på ett positivt sätt.” Utifrån vikten av rent vatten. Källor på många sätt att ösa ur. Möten. Samlande av kraft. Energi. Är det viktigt att försöka återställa källorna till tjänliga vatten och göra något mer utöver detta. Att t ex se källan som en källa för själslig påfyllning i form av olika kulturaktiviteter. Detta är tänkt att ske över hela ön. Detta är ett ganska stort arbete vad vi kan se. 1. Kanske att några ska börja titta på vilka källor som kan vara intressanta, vilka har en historia, myter. Vilka skulle kunna tjäna som mindre arenor, scener? 2. Var finns då dessa? Vilka markägare ska kontaktas? Hur ska det gå till att återställa källorna? Samarbete med lantbrukare, forskare, biologer, universitetet? 3. Vem/vilka har kunskap att återställa källorna? 4. Vilka aktiviteter kan man ha? Teater, musik, konstinstallationer, yoga, berättelser, exkursioner, hälsokällor. ”Dricka brunn”. Viktigt att det är tillgängligt för alla. Kanske
QR-koder som berättar myter, fakta angående källan och området. 5. Hur ska källorna märkas ut. Tänker någon sorts metallställning, som är ganska hög. Det kan ju passa bland vindmilor och väderkvarnar. Den ska markera källrummet och visa att det här finns en källa. Den ska vara till för konstinstallationer som förändras från varje säsong. Vet inte hur det ska utformas ex grupp av konstnärer som samarbetar, enskilda konstnärer som jobbar efter visst tema eller helt individuellt? Eller ska det vara som en portal? 6. Vilka vinner på detta? Kulturarbetare av olika slag som kan använda sig av källrummet. Lantbrukarna då, blir de bara av med betesmarken eller vad vinner de? Turismnäringen om källrummet kan utvecklas till något av intresse. Samarbete över hela ön. Kan man söka bidrag av olika slag?
Vi har diskuterat mer kring källorna. Mycket tankar har jag inte fått med här. Men det kan vi återkomma med.
Anita Andersson och Lotta Karlsson

möte kulturlandskap vatten

bild: Marijke Sjollema