Kulturstrategi Öland

Kulturstrategi Öland

Nu tar vi oss an kulturstrategi för hela ön, visioner och förslag!

Under våren har vi arbetat vidare fr.a. med Dröstorps alvar som utgångspunkt:
Följande har hittills kommit fram:

 

Tankar inför en ny kulturstrategi

Öland 2015

Genom ett antal workshops som tankesmedjan har gjort har vi påbörjat ett grundläggande arbete för att framöver bidra till en kulturstrategi för Öland. Följande har framkommit så här långt.

 

Ett kulturstrategiarbete kräver en undersökning av förutsättningarna, framtagande av en vision samt steg på vägen för att förverkliga visionen.

 

 En preliminär vision: Sammanfogande av Öland till en tydlig kulturö, såväl för boende som omvärlden.

 

 I förutsättningarna behöver vi söka det unika och potentiellt unika som kan bidra till visionens förverkligande. Till förutsättningarna hör bl..a följande som kommit fram i Kulturella Tankesmedjan workshops:

 

 1.      Mångfald och olikhet

 

I en tyst skiss som manifesterar Ölands framtid lades det fram ett stort antal brokiga tygbitar över den Öländska formen, som fanns som en gemensam yta för att diskutera vår kommande kulturstrategi. Varje tygbit hade ett mönster och en form som inte liknade den andra.

 

 I samtal som följer ser vi en direkt koppling till dagens händelser. Södra och norra Öland kämpar för att folk ska stanna kvar och bli bofasta. Samtidigt kommer det många behövande flyktingar från Syrien till Öland. Öland har även många entreprenörer från olika länder som ser Öland som en möjligheternas Ö när de kommer för att starta nya företag. En kulturstrategi kan ha som mål att se hur dagens Öland är uppbyggt och lyfta fram olika kulturer som en styrka samtidigt som vi tar tillvara det traditionellt Öländska.

 

 En insikt som blev tydlig är att konsten behöver maximal frihet i rum och rymd. Ju friare konsten få vara desto mer nytt och överraskande kan den tillföra övrigt samhälle.

 

 2.      En Ryggrad

I en rörelse som gruppen gjorde tillsammans skapades rytm, som i sin tur ledde till en sorts rörelsedans. Rörelsen blev mer och mer tydlig och flera och flera följde rörelsen som gick mitt på den Öländska karta som fanns mitt på golvet.

 

 Repetition och rörelse i Ölands mitt. Identitetsskapande kulturhändelser som sker med jämna intervaller. De människor som bor och arbetar här blir stärkta och vi ger platser nya händelser. En rad av händelser och platser belyses och samtidigt binder vi samman norr och söder och en ny rörelse genom hela ön blir tydlig. Identitet och samspel som delar i en ryggrad.

 

Andra ryggradsmönster utgörs av den öländska kalkstensplatån samt odlande och skapande i förening.

 

 3.      Kulturarv

Kulturell tankesmedja gjorde ett platsbesök på Dröstorps Alvar. Platsen är tillåtande, ljus, den visar upp enkelhet, samtidigt praktfullhet. Den bjuder in samtidigt är den hemlighetsfull

 

 Kulturarv är dels levnadsmönster som alla förlevande skapat, men det är även de levnadsmönster som vi skapar idag och ger till kommande generationer i arv. Kultur består av människors odlande och skapande. Via historien finner vi här samspelet mellan konst och jordbruk som en av de potentiellt unika områdena i det öländska kulturarvet.

 

 Kulturarvet kan vara en inspiration till kulturstrategi genom att vi lämnar öppenhet för även det vi inte förstår. Vi skapar mellanrum som får vara tillåtande och experimentella där tankar och idéer får frodas fritt. Slumpmässigt förs flera komponenter samman och något nytt skapas något som vi inte kunde förutspå. Kulturstrategin liksom Dröstorps alvar ger utrymme för nya tankemönster.

 

Experimentellt kulturarv där kulturarvsforskning samarbetar med konst på jämlik grund kan förstärka det unika i öländskt kulturarv.

Några frågor: Hur kan man på en plats överskrida olika tider och därmed bätte förstå platsen?

Hur blir platsen en perifer plats respektive en centrumplats i olika tider? Öland som centrum, perferi samt nya former av perferi och centrum?

Hur hör platsen samman med helheten KulturÖland?

 

 4. Komplex helhet

 

Kulturell tankesmedja möttes på Dröstorps Alvar, ett utforskande av tid, rum och rörelse, komplexiteten kring hur allt hänger ihop och allt fungerar i ett system och allt står i relation till varann.

 

 Politiska mål för kulturen måste vara just ett mål om en komplex helhet. Något vi ska förundras över. Något som gör att vi rycks med, något som ger oss en skärpa och en förankring. Politiken ska forma en strategi innehållande en kreativ komplexitet som i sin tur har till uppgift att forma politiken.

 

 En insikt som väckts i arbetet är att allting är i rörelse, att vi behöver förstå rörelsens eget liv för att kunna ingripa kreativt och verkningsfullt i kulturutvecklingen.

 

 Det behövs tydliga signaler från politikens rum inriktade på att förbättra förutsättningrna för yrkesverksamma konstnärer och kulturarbetande.

 

Kulturön Öland behöver genomsyra alla verksamheter och alla åldrar för att visionen ska kunna levandegöras.

Dröstorps alvar

- - - - - - - -

 

Den 22 mars genomfördes en uppföljning, en verkstad ute i landskapet. Dröstorps alvar vid Skarpa Alby.

Vi sågs 6 dec. på Yellowbox i Sättra för Stina Oscarsons inspirerande föreläsning.Kulturen som kraft för motstånd.

den 15 oktober sände vi in vårt bidrag till kulturstrategiarbetet i Mörbylånga. Den innehåller fr.a. visionsbilder och konkreta förslag till åtgärder de närmaste tre åren. Den är ett komplement till kommunens arbete. Läs här:

 

 Kulturell Tankesmedja

 

 

Konkreta mål första 3 åren, visioner och arbetsuppgifter

 

Synpunkter och förslag till Mörbylånga kommuns kulturstrategi

 

 Vision

 

 Kommunens vision är att senast 2025 vara ledande kultur- och naturkommun i landet.

 

 Mål- och visionsbilder 2025

 

 Något av det första som möter när man lämnar bron och kör in på ön är den nu årliga konstinstallationen. En stor åker är fylld av vackra spännande mönster i olika färger, framodlade av en av de lokala jordbrukarna i samarbete med konstnärer. Ett tydligt anslag för samspelet odling och skapande som nu genomsyrar hela ön.

 

 Redan 2015 fick Mörbylånga kommun stort medialt genomslag som kulturkommun, när man inbjöd den första bildkonstnären från Syrien att leva och verka i denna första fristadskommun för bildkonstnärer. Därefter har flera konstnärer kommit och inspirerat de lokala konstnärerna och alla konstintresserade med spännande utställningar av samtidskonst.

 

 Skapandet av Kulturhuset, med arbetslokaler, ateljéer, flexibla lokaler för konserter, teater, dans och konstutställningar, café och informationsdel om vad som händer runt om på ön, blev en framgång för fast boende, turister, kulturföreningar och yrkesverksamma kulturutövare. Samspelet mellan inbjudna konstnärer utifrån och våra egna lokala förmågor har höjt kvalitet och intresset.

 

 Ölands museum som skapades i en kyrka 2017 har även en världsarvsdel, med utställning, information och digital service för att locka besökarna att själva uppsöka alla delar av världsarvet.

 

 Med anknytning till världsarvet har en mängd konst- och kulturprojekt genomförts där jordbruk, arkeologi och konst står i centrum. Cykelleden har vidareutvecklats också till östra sidan av ön och kvarnar och små kulturrum dyker upp som innehåller information och en möjlighet att komma under tak när det regnar.

 

 Skulpturleden utmed cykelleden med skulpturer av såväl världskonstnärer som duktiga lokala konstnärer har skapats genom en återkommande biennal, där något eller några konstverk köps in för att stå kvar och vidareutveckla skulpturleden.

 

 Det odlande och skapande perspektivet har fått ett så stort genomslag, att man sedan 2020 håller årliga internationella symposier på Öland med forskare och konstnärer inriktade på hur odlande och skapande kan förverkligas och vidareutvecklas på arbetsplatser, i utbildningar och i alla slag av omsorgsverksamheter. En effekt på ön har blivit en allt större utbredning av ekoodlingar och slowfoodinitiativ. Gamla tömda byar fylls med nytt liv och aktivitet genom en successiv omvandling till ekobyar som är av stort intresse för inflyttande barnfamiljer.

 

 

Synen på kulturarvet har utvecklats till ”kulturarv i nutid”, där de estetiska, kulturhistoriska och sociala aspekterna på landskapet och våra skapade miljöer utvecklas. Ett skönhetsråd är aktivt, bestående av arkitekt, konstnär, jordbrukare, historiker och politiker. Skapandet av vackra och trivsamma byggnader, vägar, grönytor, stränder, parker och torg är numera omtalade i hela landet som ett föredöme. Det har också ökat turismen till ön.

 

 Nästan varje by presenterar det de vill visa omvärlden, i utställningar och tillfälliga evenemang. Många av bylokalerna används förutom till lokala möten, även till någon eller några andra aktivitetsformer. Byar ordnar och visar skapande verkstäder, teater, musik, konstutställningar, hantverk. Bylivet håller på att utvecklas till ett kvalitetsalternativ till stadslivet. Byn mitt i världen.

 

 

 

Kulturbeskrivning – förutsättningar

 

 En kulturbeskrivning som visar förutsättningarna som kulturstrategin bygger på behöver tas fram. Lämpligen i samarbete med universitetet.

 

Något om innehåll:

Kulturområden:
Bildkonst -Teater/dans – Musik - Litteratur/poesi – Film – Konsthantverk – design – ariketur - kulturarv   

 

 Barn- resp vuxenkultur

Åldersfördelning på alla områden

 

För varje område, antal:

Yrkesverksamma

Amatörer

Föreningar

Institutioner, institutionellt arbete

Företag, lokaler

Aktiviteter

 

 Vi vet idag att Öland överhuvudtaget har hög andel bildkonstnärer, dock en grupp med stigande genomsnittsålder. Konstutställningshallar av olika slag finns, men kvalitet och variation i utbud har sänkts under senare åren.

 

Musikarrangemangen är många och har ökat, samtidigt som andelen musiker är låg jämfört med t.ex. andelen bildkonstnärer.

 

Fakta och analys för varje område behövs. Därmed får vi en fast grund att bygga kulturstrategin utifrån.

 

 

Några grundläggande skrivningar i kulturstrategin

 

Tillägg.

Barn- och vuxenkultur utvecklas i inbördes växelverkan, därför behöver båda utvecklas parallellt.

De yrkesverksamma kulturutövarna utgör kärnan för kulturutveckling, vilket bl.a. prof. Lars Lindkvist framfört.

 

För att ta de nödvändiga stegen till att bli en ambitiös kultur- och naturkommun och sedan bli ledande behöver man utkristallisera de områden som är så utvecklingsbara och unika att vi kan bli ledande.

 

Insatser för föryngring såväl av yrkesverksamma som kulturaktiva överhuvudtaget, är av yttersta vikt. Planer för kulturutveckling i samarbete med alla samhällssektorer, inklusive minoritetsgrupper, behövs.

 

En levande kultur året om är av avgörande betydelse för alla fast boende och detta stärker samtidigt förutsättningarna för den kulturella turismutvecklingen.

 

Kulturstrategin behöver en årlig genomgång för att hållas levande och fördjupas, vidareutvecklas och förändras när fakta och verklighet visar att så krävs.

 

 Visionen kan lyftas till att gälla hela ön. Då krävs ett utökat samarbete mellan öns kommuner i kulturfrågor och kultursatsningar, samt anpassning utifrån lokala skillnader.

 

 

Konkreta mål för de första tre åren

 

 1.      Kulturhus för föreningarna och de yrkesverksamma kulturutövarna förverkligas inom två år. Kulturhus med ateljéer, möten, konstnärligt arbete och evenemang inom olika konstarter. Kan med fördel innehålla en konsthall. Detta Kulturhus bör förläggas till Mörbylånga eller söderöver, eftersom majoriteten av yrkesverksamma inom kultursektorn bor där, samt för att gynna en god landsbygds- utveckling. Kulturhuset underlättar föryngringen av yrkesverksamma och det nödvändiga kulturella samtalet. Även utbytet med omvärlden och utveckling av samtidskonst underlättas bl.a genom gästateljéer. Kulturutbudet året om ökar och därmed även kulturturismen.

 

 2.      I övrigt angående kulturlokaler. Nytt bibliotek med möteslokaler i Färjestaden. Dessutom inventera och undersöka utvecklingspotential för bylokaler.

 

 

3.      Inrätta kulturstipendier för yrkesverksamma inom kulturområdena redan första året. Ger positiv signal att konstutövarna är välkomna här, visar att man menar allvar, det underlättar överlevnaden, föryngringen och en utveckling av kulturen till nya höjder.

 

 4.      Inrättande av kultur- och naturgymnasium på Skansensskolan i Mörbylånga med riksintag.

 

 5.      Kulturskolan breddas till alla konstnärliga yttringar.

 

 6.      Genomför enkät bland Capella- och Ölands folkhögskoleelever vad som behövs för att de ska vilja stanna eller återvända till ön som yrkesverksamma. Klart inom ett år.

 

 7.      Kommunen antar dokumentet ”Offentlig konst i Kalmar län” policy och riktlinjer, ett verktyg som Mörbylånga kommun bör använda fullt ut. Där finns alla redskap för att driva ett bra arbete med offentlig konst i alla former som, inköp, utsmyckningar, MU- avtalet m.m . Det som bör förstärkas är enprocentsregeln och hur den tillämpas, t.ex. vid samtliga ny-, till-, och ombyggnationer, även i kommunens fastighetsbolag och kommunens byggnader av infrastruktur och offentliga ytor. Styrdokumentet för enprocentregeln ska även gälla som krav för andra entreprenörer som producerar bostadsfastigheter, kommersiella byggnader och liknande.

 

 8.      Kulturutvecklaren får i uppdrag att utbilda sig och samordna kunskap vad gäller ansökan av projektmedel. Underlättar för att uppnå strategimål och stödjer de yrkesverksammas utveckling och deras möjlighet till överlevnad. Underlättar för kommunen att klara investeringar som behövs för att nå målen.

 

 9.      Understödja, hjälpa till att finna finansiärer, för konst- och kulturprojekt, speciellt de som anknyter till visionen. Några exempel är projekt där konst, kulturlandskap, jordbruk och arkeologi samverkar, skulpturled intill cykelleden som sammanfogar ön och kan anknyta till de litterära stigarna, Kulturella Tankesmedjan där konstnärligt skissarbete samverkar med teoretisk kunskap idé- och kulturutvecklande.

 

 10. Understödja internationella och nationella utbyten inom kulturområdet. Inspiration och kvalitetshöjande.

 

 11. Använda konstnärer som idéutvecklare i utvecklingsprocesser.

 

 12. Verka för skräddarsydda kompetensutvecklingsprogram inom kulturområdena.

 

 13. Medhjälp för att finna mer medel till konstinstallationer under Konstnatten. Höjer nivån, större plats för samtidskonst, möjliggör inbjudan av konstnärer utifrån, stärker kulturturism och underlättar steg mot visionens förverkligande.

 

 14. Kommunen etablerar sig som fristadskommun för bildkonstnärer som inte kan vara verksamma i sitt hemland. Ger tydlig signal och kännedom till omvärlden att här skapas en Kulturkommun. Dels gör vi då en mänskligt god gärning, dels stärker vi influenserna utifrån.

 

 15. Inrätta ett skönhetsråd, bestående av konstnär, arkitekt, historiker, jordbrukare och politiker. Kulturarv då, nu och framtid för vackra, inbjudande miljöer.

 

 16. Ta fram investeringsplan för målens och visionens förverkligande.

 

 När ovanstående konkreta mål (inklusive de mål kommunens diskussionsunderlag presenterat) uppnåtts resp. påbörjats har en god grund lagts för att kunna ta nödvändiga framtida steg för att nå kommunens vision. Kultursektorn kan därmed själv bättre bidra till den nödvändiga höjningen av kvalitet och djärvhet som kommer att krävas.

 

 

 

Walle Dickson

 

För Kulturell Tankesmedja

 

 Som stöds av Borgholm och Mörbylånga Kommuner, Linnéuniversitetet och Regionförbundet i Kalmar län. 

 

- - -

Temat utvalt på möte 7 aug. Första bearbetning på Verkstad 26 aug. i Sättra och 7 sept. i Gräsgård. Olika snabba associationsskisser. Helle Kvamme har påbörjat ett skissarbete fr.a. i kroppsrörelse inriktat på visioner för KulturÖland.

Parallellt arbetar vi för att tillföra Mörbylånga kommun förslag till deras kulturstrategi som är under bearbetning.

Några associationer till vision: Grunden – liv, vatten, jord, odling, kultivering, Utanför – Innanför, Gränser – begränsningar – överskrida gränser – överskrida tid – överskrida tillstånd, Kaos – före struktur, indelning, rörelse- samspel - gestaltning, avtryck

Utifrån Helle Kvammes rörelseskisser:  Medvetande om en lång och slingrig väl, Tålamod, Vänd upp och ner på det du tror dig förstå, Ifrågasätt objektens funktion,Mät dess relevans,Ifrågasätt den mänskliga relationen, Förstå vikten av samspelet mellan kultur / landskap och vår roll för utökad närvaro. Lita på processen, Lita på rörelsen, Våga ha dragkamp, Våga tänj på gränsen, Släpp in / släpp ut

 

 Helle Kvamme rörelseskisser kulturstrategi

  

 snabbskisser vision kulturstrategi Öland

skiss förslag till kulturstrategi Mörbylånga:

-         För att göra en kulturstrategi behövs en kulturbeskrivning som klarlägger förutsättningarna vi ska arbeta utifrån. Hur ser de olika kultur- och konstområdena ut idag? Yrkesverksamma resp. amatörer, föreningar, institutioner, aktiviteter av olika slag.

Kulturstrategin behöver även klargöra vilka investeringar som kommer att krävas, och hur erforderliga resurser kan anskaffas, för att målen ska nås.

Vi måste kunna föreställa oss något som inte finns idag, bortom det andra redan gör och gjort och utifrån våra speciella förutsättningar.

-         Vision: Mörbylånga kommun ska bli ledande kultur- och naturkommun senast 2025.

Klarlägga vilka områden som är speciellt utvecklingsbara, så att vi kan bli ledande på något eller några områden. Här fordras ett djupgående arbete.

Något vi kan se redan idag: De många konstnärerna som av tradition dragits till ön och därför att konsten kan spela en väsentlig roll när visionerna ska förverkligas.

Samspelet mellan jordbruk – arkeologi – konst kan vara ett visionsskapande område. Ölands världsarv har sin plats i denna triangel. Byn och bykulturen bör även undersökas som potentiellt unikt område.

Visionen bör lyftas till att gälla hela ön. Därför krävs ökat samarbete mellan öns kommuner i kulturfrågor och kultursatsningar. Därmed kommer t.ex. Mittlandsskogen och den lilla staden Borgholm till bland de kulturella förutsättningarna.

 

Betydelse för visionen och dess förverkligande har den numera vetenskapligt fastslagna insikten att det är de yrkesverksamma konstutövarna som utgör kärnan för kulturutveckling.

Kulturstrategin behöver slå fast tydliga delmål på vägen mot visionens förverkligande.

Insatser för att underlätta en föryngring av de yrkesverksamma inom kulturområdet är av vikt för att visionen ska kunna nås.

En annan följdsats är att barn- och vuxenkultur behöver utvecklas parallellt och samspela med varandra. Vuxenkulturen behöver utvecklas för att barnkulturen ska kunna utvecklas, de behöver varandra.

Inrätta årlig avstämning av kulturstrategin, så att man kan förändra den utifrån hur verkligheten visar sig vara.

 

-         Basen, grundläggande kultur. Förutom vad Mörbylånga kommun framfört, kan följande tilläggas: inrättande av kultur- och naturgymnasium med nationellt intag i Skansenskolans lokaler och att man lever upp till 1%-regeln för konstnärlig investering i offentliga byggnader och miljöer. Påbörja omgående arbetet för att uppnå dessa två mål.

-         Konkreta utvecklingssteg på väg mot visionen:

1.      Kulturhusförverkligas inom två år. Kulturhus med ateljéer, möten, konstnärligt arbete och evenemang inom olika konstarter. Kan med fördel innehålla konsthallen i kommunens skrivning. Kulturhuset bör förläggas till Mörbylånga eller söderöver för god landsbygdsutveckling. Kulturhuset underlättar föryngringen av yrkesverksamma och det nödvändigaa kulturella samtalet. Även utbytet med omvärlden underlättas bl.a genom gästateljéer. Kulturutbudet året om ökar och därrmed även kulturturismen.

2.      Inrätta kulturstipendier för för yrkesverksamma inom kulturområdena första året. Ger positiv signal att konstutövarna är välkomna här, det underlättar överlevnaden, föryngringen och en utveckling av kulturen till nya höjder.

3.      Genomför enkät bland Capella- och Ölands folkhögskoleelever vad som behövs för att de ska vilja stanna eller återvända till ön som yrkesverksamma. Klart inom ett år.

4.      Kulturutvecklaren får i uppdrag att utbilda sig och samordna kunskap vad gäller ansökan av projektmedel. Underlättar för att uppnå strategimål och direkt de yrkesverksammas utveckling och överlevnad. Underlättar för kommunen att klara investeringar som behövs för att nå målen.

5.      Understödja, hjälpa till att finna finasiärer, för konst- och kulturprojekt, speciellt de som anknyter till visionen. Ex. skulpturled intill cykelleden som sammanfogar ön och tyill de litterära stigarna, Kulturella Tankesmedjan där konstnärligt skissarbete samverkar med teoretisk kunskap idé- och kulturutvecklande, understödja internationella och nationella utbyten.

6.      Använda konstnärer som idéutvecklare i utvecklingsprocesser.

7.      verka för skräddarsydda kompetensutvecklingsprogram inom kulturområdena.

8.      Medhjälp för att finna mer medel till konstinstallationer under Konstnatten. Höjer nivån, möjliggör inbjudan av konstnärer utifrån, stärker kulturturism och underlättar steg mot visionens förverkligande.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Helle Kvamme rörelseskiss visioner kulturstrategi Öland